Hur påverkar solen oss människor?
Kan man få D-vitaminbrist av att använda solskydd?
För att kroppen ska fungera behöver vi D-vitamin. Det finns i exempelvis lax, kantareller och vissa nötter. Men den dos vi får genom maten är inte tillräcklig: även solen hjälper till att bilda D-vitamin och därför behöver vi en daglig dos solljus också. Studier kring D-vitamin visar också att när vi använder solkräm så dämpas INTE bildandet av D-vitamin på grund av att solkrämer ej används kontinuerligt (dvs. vi smörjer oss inte med solkräm varje dag) och att all solkräm låter viss UV-strålning passera. Också i skuggan bildar huden D-vitamin. Vi rekommenderar därför att man alltid skyddar sig mot solen när man ska exponeras för mkt solljus.
Källa:
Norval M and Wulf HC, Does chronic sunscreen use reduce vitamin D production to insufficient levels?. BJD 2009 161, pp732-736.
Wolpowitz D and Gilchrest BA, The vitamin D questions: How much do you need and how should you get it? J. Am.Acad. Dermatol. 2006; 301:317.
Hur stor betydelse har solen för hudens åldrande?
Solen torkar ut vår hud, orsakar pigmentfläckar och bidrar till det mesta av den del av hudens åldrande som beror på externa faktorer, det vill säga de som inte är ärftliga). Att använda solskydd är alltså ett effektivt sätt att motverka hudens åldrande i form av rynkor, pigmentfläckar och minskad spänst.
Varför behöver barn extra skydd mot solen?
Vid vilken ålder kan man börja smörja in barn med solskydd?
Små barn bör inte utsättas för direkt solljus, utan de ska skyddas med skugga och kläder i första hand. Ofta brukar man rekommendera att barn under 6 månader inte bör smörjas med solskydd alls. Anledningen till denna rekommendation är att man vill undvika att små barn över huvud taget exponeras för sol, och det betyder alltså inte att solkräm är farligt att använda på små barn.
Hur ofta ska man smörja in barn med solskydd?
En generell tumregel är att smörja barnet med ett tjockt lager solkräm på de delar av kroppen som inte täcks av kläder. Stryk gärna på två lager efter varandra. Om barnet badar mycket eller torkas med handduk försvinner solkrämen fortare och då bör man smörja oftare. Det är viktigt att man är noggrann när man smörjer barnet – det är lätt att glömma ställen som ansikte, panna, läppar, öron, armar, händer och fötter.
Vad ska man göra om barnet har bränt sig?
Smörj in barnet med svalkande gel eller kylbalsam. Receptfri hydrokortisonkräm kan också lindra klåda och sveda. Undvik solen helt och hållet tills huden känns helt återställd. Vid allvarliga problem bör du kontakta sjukvården. För att förebygga: använd kläder, smörj med solkräm redan innan barnet går ut i solen. Upprepa insmörjning vid behov. En vanlig anledning till att man bränner sig är att man smörjer för sent, eller smörjer ojämnt. När man sysslar med aktiviteter som inte förknippas med solning, exempelvis vanlig lek utomhus är det lätt att glömma solskyddet.
Är alla ACO:s produkter för barn vattenresistenta?
Ja, alla ACO:s solskyddsprodukter är vattenresistenta. Men då vi vet att solskyddsprodukter väldigt ofta används vid bad är de allra flesta dessutom extra vattenresistenta. Det innebär att de klarar bad i 4x20 minuter med bibehållen effekt, istället för 2x20 minuter som är kravet för att en produkt ska få kallas vattenresistent. Om man torkar sig eller lägger sig på en handduk efter bad kommer dock en del av solkrämen att gnuggas bort och krämen bör återappliceras.
VAR, NÄR OCH HUR SKA MAN ANVÄNDA SOLSKYDD?
Hur mycket solkräm ska man smörja in sig med?
För att få det skydd som faktorn anger måste man smörja rikligt, ca 30 ml för en vuxen. Det motsvarar ungefär en kupad handfull. För barn är det barnets kupade hand som gäller. Eftersom detta kanske inte är så enkelt i praktiken, är det en bra regel att smörja ett jämnt lager solkräm två gånger efter varandra på de delar av kroppen som kommer att vara utsatta för solen, för att på det viset uppnå en bra effekt av solskyddet. Viktigt att komma ihåg är att om man bara smörjer hälften så tjockt, kan i värsta fall effekten minska så mycket att en sollotion med SPF15 bara ger samma skydd som en med faktor 5.
Vilken faktor rekommenderas i Sverige?
Faktor 15 är en bra basfaktor för svenska förhållanden, men det är alltid viktigt att ta hänsyn till hudtyp, ålder och tidpunkt när man exponeras för solen.
Är det inte enklast att helt enkelt välja den högsta faktorn?
En anledning till att inte använda högre faktor än man behöver är att det påverkar vårt upptag av D-vitamin. Men det kanske allra viktigaste är att solkrämer med hög solskyddsfaktor också innehåller högre mängd UV-filter. Och UV-filter kan ge allergiska reaktioner, även om det är ovanligt. Men med högre halter UV-filter så ökar alltså risken för allergiska reaktioner. Dessutom minskar man eventuell miljöpåverkan om man håller sig till just den solskyddsfaktor man behöver, istället för att välja en högre.
Varför ger solkrämer fläckar på kläderna?
Alla solkrämer kan tyvärr lämna fläckar på textil. De innehåller oljor som kan vara svåra att få bort om de hamnar på kläderna. Solfiltren är även ofta svagt gula, vilket kan göra dem mer synliga. Järnhaltigt vatten kan också ge en ytterligare förstärkning av missfärgningen. För att undvika fläckar är det bra att låta solkrämen torka in ordentligt innan du klär på dig, och undvika att tvätta kläderna i järnhaltigt vatten (vilket är vanligt med vatten från egen brunn).
Solkräm är ju så kladdigt, hur mycket kräm måste jag använda för att få bra skydd?
Ett tillräckligt tjockt och jämnt lager solkräm, som ger ett bra skydd, får man bäst genom att smörja in sig två gånger på de delar av kroppen som kommer att vara utsatta för solen. Om man smörjer för tunt eller för sällan, kan i värsta fall effekten minska så mycket att en sollotion med SPF15 bara ger samma skydd som en med faktor 5.
Vilken faktor ska jag välja?
Det beror på hur känslig du är för solen, var du kommer att befinna dig (Sverige, Medelhavet, på en segelbåt), och hur länge du kommer att vara ute i solen. Börja alltid med en högre faktor och trappa sedan successivt ner när huden har fått färg. Tänk på att huden är extra känslig i början av en solsäsong.
Om jag ska ut och resa – vilket solskydd behöver jag då?
Det beror på flera saker: vart du ska resa, vad du ska göra där och hur solkänslig din hud är. I Sverige brukar som regel en solkräm med SPF 15 räcka, om man inte har solkänslig hud. Om man exempelvis reser till Medelhavet, södra Asien eller till länder runt ekvatorn så behövs ett starkare solskydd. Börja med en högre faktor än du vanligtvis använder och trappa sedan ner successivt när huden fått färg. Sedan bör du alltid anpassa ditt solskydd efter aktivitet: generellt behövs ett högre skydd vid vatten än i stadsmiljö. Tänk också på att om man åker utomlands under hösten och vintern är huden lika känslig för sol som i början av våren och sommaren.
Somliga förbereder sin hud inför utlandssemestern genom att sola solarium, men det ger bara ett begränsat skydd. Solarium färgar bara befintligt hudpigment, som man inte har så mycket av under vintern. Solarieljus ger mest UVA-strålning och bidrar därför inte till att bilda nytt pigment som ökar hudens naturliga skydd. Därför ger solarium inte ett tillräckligt skydd, utan du måste ändå använda en solkräm med hög SPF.
Varför finns det speciella solprodukter för ansiktet?
Solkräm för ansiktet liknar mer vanlig ansiktskräm genom att den är lätt att applicera, den täpper inte igen porerna och den går lättare in i huden – utan att göra den blank. Solkräm för ansiktet innehåller också fler vårdande egenskaper, som fuktbindande ämnen och antioxidanter. En solprodukt för ansiktet är mindre i storlek och är därför lätt att ta med sig, vilket är bekvämt när skyddet behöver bättras på under dagen.
Vad gör jag om jag bränt mig?
Smörj in huden med svalkande gel eller kylbalsam. Undvik solen tills huden känns helt återställd, d v s när den inte ömmar, är röd eller varm. När du är redo för solen igen är det bra att använda en högre faktor än den du hade när du brände dig. Vid kraftig bränna kan annan behandling vara nödvändig, t ex med kortisonkräm. Vid allvarliga problem bör du alltid uppsöka läkare.
VARFÖR SKA MAN ANVÄNDA ACO:S SOLPRODUKTER?
Vad betyder fotostabila solskyddsfaktorer?
ACO fastställer produktens solskyddsfaktor i tester som simulerar solljus. Det uppmätta skyddet påverkas inte av eller blir annorlunda i det solljus vi utsätts för. Produktens solskydd är därför fotostabilt.
Vad innebär extra vattenresistenta produkter?
Det innebär att produkten är testad för att klara bad i 4x20 minuter med bibehållen effekt. Om du torkar dig eller lägger dig på en handduk efter badet kommer dock en del av solkrämen att gnuggas bort och då bör du smörja in dig igen.
Var hittar jag ACO:s solprodukter?
ACO:s solprodukter säljs exklusivt på apotek.
Varför blev det ett bra resultat för ACOs solskyddsprodukt i Råd och Röns test av solskyddsprodukter, men ändå ett lägre totalbetyg?
Tidningen Råd & Rön har i maj publicerat ett test av solskyddsprodukter där ACO Barn Solspray SPF30 var med bland de produkter som undersöktes. I testet får ACOs produkt genomgående bra resultat och utfall som står sig väl i jämförelse med övriga testade produkter. Trots detta får ACOs produkt inte ett högt totalbetyg i testet. Klicka här för att läsa mer om resultatet av testet.
Vilka olika solfilter finns det, och vad skiljer dem egentligen åt?
Idag finns det 27 stycken UV-filter som är godkända för användning i solskyddsprodukter. Traditionellt sett har man delat upp UV-filtren i kemiska respektive partikelfilter medan vi idag istället ofta pratar om kemiska resp. partikulära filter. Ett kemiskt filter absorberar UV-ljuset och omvandlar det till värme. Definitionen på ett partikelfilter är att dess struktur gör så att UV-ljuset dessutom reflekteras bort från huden. Ett partikelfilter stannar på hudytan och penetrerar inte huden.
Valet av benämningen partikelfilter beror på att det finns både organiska och oorganiska filter som är partikulära och att man på detta sätt täcker in hela gruppen av UV-filter med denna funktion. Detta till skillnad från den tidigare benämningen fysikaliska filter som är nära förknippad med enbart oorganiska filter som till exempel titandioxid och därmed för begränsad i sin omfattning.
Vilka solskydd passar för de flesta hudtyper?
För att skydda sig mot solens skadliga strålar behöver alla människor, oavsett hudtyp, använda ett säkert solskydd på kroppen och i ansiktet. ACO:s sköna sollotioner för kroppen ger ett omedelbart och säkert skydd mot både UVA- och UVB-strålning. ACO:s solkrämer för ansiktet är speciellt anpassade för att skydda och återfukta ansiktets känsligare hud. Krämen går lätt in i huden och gör den mjuk och täpper inte till porerna.
Solkänslig hud – vilka produkter bör man använda då?
Av olika anledningar kan man ibland behöva ett extra effektivt solskydd. Det kan handla om att befinna sig i en miljö där solen är särskilt stark – som på sjön, eller i ett land där solen strålar extra kraftfull. Eller så har man helt enkelt en känsligare hud än andra. ACO Sollotion SPF30 och ACO Solkräm för ansiktet SPF50 är speciellt anpassade för dem som lätt bränner sig, är extra utsatta eller av andra anledningar vill ha ett högt och säkert skydd.
Hur tar man hand om huden efter solen?
Efter en hel dag i solen kan det vara skönt med en Efter Sol-produkt som svalkar och ger huden näring för att återhämta sig. Men kom ihåg att produkterna i sig inte är ett skydd mot solen!
Hur blir man brun utan sol?
Ibland vill du få en snygg solbränna även när solen inte vill visa sig. För att få snabb och fräsch färg på de vinterbleka benen är brun utan sol ett bra sätt, och dessutom helt riskfritt. Den bruna färgen från brun utan sol har dock ingen solskyddande effekt, till skillnad från den bruna färgen du får i solen.
VAD INNEHÅLLER EN SOLKRÄM OCH VARFÖR?
Varför blir man vit när man smörjer sig med en produkt med partikelfilter?
Partikelfilter är små vita partiklar som ligger på hudytan och reflekterar solljuset vilket gör att huden ser vit ut. En jämn, vit yta är därför ett säkert tecken på god skyddseffekt.
Vilka olika solfilter finns det, och vad skiljer dem åt?
Idag finns det 27 stycken UV-filter som är godkända för användning i solskyddsprodukter. Traditionellt sett har man delat upp UV-filtren i kemiska respektive partikelfilter medan vi idag istället ofta pratar om kemiska resp. partikulära filter. Ett kemiskt filter absorberar UV-ljuset och omvandlar det till värme. Definitionen på ett partikelfilter är att dess struktur gör så att UV-ljuset dessutom reflekteras bort från huden. Ett partikelfilter stannar på hudytan och penetrerar inte huden.
Valet av benämningen partikelfilter beror på att det finns både organiska och oorganiska filter som är partikulära och att man på detta sätt täcker in hela gruppen av UV-filter med denna funktion. Detta till skillnad från den tidigare benämningen fysikaliska filter som är nära förknippad med enbart oorganiska filter som till exempel titandioxid och därmed för begränsad i sin omfattning.
Men har inte ACO det miljöfarliga ämnet Zinkoxid i sina solkrämer för barn?
Zinkoxidbaserade solpreparat är både pålitliga och stabila, med liten risk för allergier. Dessa används frekvent, framför allt till barn, i Australien och USA, samt i vissa europeiska länder. I EU generellt är dock zinkoxid ännu inte ett godkänt UV-filter, framför allt beroende på osäkerhet kring nanoformen av ämnet. Detta har resulterat i att ACO valt att ta bort alla solskyddsprodukter innehållandes zinkoxid på den nordiska marknaden.
VARFÖR KALLAR VI OSS EXPERTER?
Vilken metod använder ACO för att testa solskydd?
För att säkerställa att de solkrämer som finns på den europeiska marknaden ger ett fullgott skydd och för att göra det lättare för konsumenterna att jämföra och välja rätt solskydd, har EU-kommissionen tagit fram en rekommendation kring testning och märkning av solkrämer som kosmetikbranschen bör följa. ACO följer givetvis de här rekommendationerna och våra solskyddsprodukter uppfyller därmed de krav som EU ställer. Alla solskyddsprodukter ska enligt EU vara fotostabila och skydda mot både UVB- och UVA-strålning. UVB-skyddet ska minst motsvara den faktor som anges på förpackningen och UVA-skyddet ska motsvara minst en tredjedel av UVB-skyddet. Då får produkten dessutom bära den officiella UVA-symbolen som den europeiska branschorganisationen för kosmetika, Colipa, tagit fram. Skyddseffekten mäts med standardiserade metoder och alla ACO:s solkrämer är självfallet testade för att säkerställa att de lever upp till alla dessa kriterier.